Ni är ca 120st ungdomar i Mjölby Ungdomsmusikkår. Hur gör ni för att locka ungdomar till att spela instrument och vara en del av er orkester?
Det är lite olika framgångsfaktorer i detta. Dels är vi en väldigt aktiv förening med mellan 20-30 framträdanden varje år vilket gör att vi syns i många sammanhang. Det finns också en musiktradition i Mjölby och många känner till oss och vår verksamhet. Många av dagens musikanter har också föräldrar och mor-/farföräldrar som varit med själva och spelat eller drillat under föreningens många levnadsår. Vi firar 70-årsjubileum 2026 (orkestern startades 1956). Så många kommuninvånare har passerat här genom årens lopp.
Behöver man vara elev i Mjölby kulturskola för att vara medlem i ungdomsorkestern, eller får utomstående ungdomar från en grannkommun etc. också spela med?
Man behöver inte gå just på Mjölby kulturskola för att vara med. Praxis i länet är att varje Kulturskola ska se över sina egna orkestrar med sina egna elever. Men finns inte motsvarande orkester på hemorten kan man i dialog mellan lärare ordna undantag. Mjölby ungdomsmusikkår är också en egen förening vilket möjliggör detta. Men i princip så spelar alla i orkestern upp till 20-årsåldern i Mjölby Kulturskola. Efter det kan man såklart ändå vara kvar i orkestern. Vi har i nuläget 2 musikanter som reser till oss och är med från andra kommuner i länet.
Orkestern har (bortsett från oboe och fagott) i princip alla blåsinstrument representerade. Hur jobbar ni för att alla sektioner i orkestern fylls med rätt antal musiker?
Det goda samarbetet med kulturskolan och strukturen där gör att det stadigt fylls på med nya musikanter på både blås (och även på stråksidan). Systemet vi har är att det varje år bildas en blåsorkester med cirka 20-30 nya musikanter varje år. Dessa kommer ur att Kulturskolans lärare är ute i kommunens alla förskoleklasser som sedan rekryteras till vår prova på verksamhet: musikverkstan (två grupper med 40 barn i varje som i ett års tid provar orkesterinstrument). År 2 väljer de sedan träblåslek, stråklek eller brasslek. Året därefter börjar man med enskilda instrumentlektioner och orkester. Gruppen håller sedan ihop i 3 år och integreras sista året med Mjölby ungdomsmusikkår. Vi har heller ingen provspelning eller så utan tanken är att alla är välkomna efter 3 orkesterår och att man fortsätter lära av de äldre i orkestern. Över tid får man sedan ta ett ökar ansvar för sin stämma i takt med att man blir äldre och mer säker i sitt spel.
Kulturskolans blåspedagoger är ju aktiva i ungdomsorkesterns repetitionsarbete och ni repar även på kulturskolan.
Kan du inte berätta lite om hur samarbetet mellan er som ideell orkesterförening och kulturskolan ser ut?
Samarbetsavtalet går via Mjölby kommun. Repetitionsarbetet står Kulturskolan för och våra framträdanden står föreningen själv för. I avtalet står reglerat hur mycket tid kommunen ger orkestern via lärarna på Kulturskolan. Mot detta åtar vi oss att spela vid 5 olika tillfällen under året. Valborg, 1:a maj, 2xnationadagsfirande och på brodagen (en marknadsdag i Mjölby). Mot detta får orkestern repetitionstimmar av kommunen för drill-, stämrep och orkesterrepetitioner. Ledare för orkester och drill arvoderas sedan vid våra framträdanden som alltså sker i föreningens egna logi. Hela den musikaliska ledningen är just nu också anställda på Kulturskolan (jag, vicedirigent och ledare för drillen).
Mjölby är en relativt liten ort, trots detta får ni kontinuerligt fram bra musiker. Vad är grejen med Mjölby tror du, och finns det något som andra kommuner kan ta inspiration av?
Jag tror att kommunen är lagom stor och att traditionen av att spela som något positivt lever vidare här. På ledarskapssidan och av kulturskolelärarna krävs att man jobbar hårt och hänger i för att skapa bra verksamhet och bra klimat i gruppen. Jag själv har precis påbörjat mitt 15:e år som dirigent men har varit med i princip oavbrutet i olika roller i verksamheten sedan 1987 då jag började spela marschtrumma som liten åttaåring (vilket ju är cirka 40 år sedan nu). Orkestern har under sina 70 år bara haft 5 olika dirigenter vilket jag också tror är en del av förklaringen. Det skapar kontinuitet och gör att man långsiktigt kan jobba med att bygga upp orkestern. Det finns ju sällan någon quick fix för detta. Även orkesterns vicedirigent Maria (Mia) Dahl har varit med i många år nu och vår ledare för drillen Lillemor Rehn har tidigare drillat själv så alla har vi tidigare själva varit med i liknande eller samma orkester och vet värdet av att detta får fortleva. Även en engagerad styrelse och flera föräldragrupper krävs såklart som kan hjälpa till att anordna resor och förutsättningar för att det musikaliska ska kunna förverkligas. Samarbetet och samsynen på verksamheten med Kulturskolans lärare som också hjälper till att förbereda eleverna på lektionerna är också en nödvändighet såklart. Detta gör att vi kan spänna bågen högt och lyckas bra vid tävlingar. Lite av en tävlingsmänniska är jag ju och som pedagogiskt verktyg och motivation har jag svårt att se något som kan slå just tävlingssammanhangen där man verkligen får spänna bågen högt. Där krävs både individer som kan leverera och att vi som grupp tillsammans levererar. Att lyckas tillsamman efter hårt jobb är ju en otrolig känsla!
Vad tror du är nycklarna för att skapa en välfungerande ungdomsorkester 2025?
Jag tror att det är viktigt att hitta musik som tilltalar ungdomarna. Att engagera och belöna ungdomarna på olika sätt är också en viktigt del i detta. I vårt fall brukar vi försöka göra en utlandsresa/år för att belöna alla för sitt hårda arbete i orkestern. Ofta åker vi på festivaler i olika delar av Europa. I år var vi på en stor festival i Tallinn. Självklart krävs en fungerande styrelse som jobbar med att främja verksamheten dvs det musikaliska arbetet. Viktigt är också att samarbetet mellan ledarna och musikanterna fungerar. Det finns såklart många sätt att göra detta på. Själv har jag tagit för vana att mingla runt bland ungdomarna innan repetitionerna på fredagarna för att alla ska känna sig sedda. Detta är ju snudd på omöjligt när vi väl repeterar då vi brukar röra oss mellan 80-100 personer vid våra rep. Men att få alla att känna sig som del av en verksamhet och en större helhet är viktigt. Det är ju alltid varje individ som bidrar på sitt unika sätt till orkestern. Då är det såklart en viktig del att få individerna att känna sig sedda och att känna att de har en viktig roll i livsstilen som det innebär att spela i en blåsorkester. Alla ska känna att de har en plats och att de är en viktig del i detta maskineri. Lyckas man med detta kommer det andra att lösa sig över tiden.
